Meny
Stäng
Våra sajter
Tillbaka till menyn

Lägg ner personalliggaren

I Tidningen BRÖD nr 1 2020 skriver Sveriges bagare & konditorers vd Martin Lundell en ledare om personalliggaren

Lägg ner personalliggaren

2006 infördes en lag om personalliggare. Då var många i vår bransch positiva eftersom den skulle få bort svart arbetskraft och på så sätt skapa likvärdiga konkurrensvillkor. Med facit i hand kan vi konstatera att tanken var god, men att utformningen och tillämpningen av lagen blev helt fel. Personalliggaren uppfattas som en lag som letar tekniska fel (till exempel vilken färg på pennan man använder) och sätter dit seriösa företag med vit arbetskraft. Oseriösa företag med svart arbetskraft klarar sig däremot undan eftersom det finns lätta sätt att komma runt syftet med lagen för den som vill fuska. Det är dags att konstatera att lagen om personalliggare blev fel och att en ny lag behövs.

 

Flera utredningar har visat att lagen kostar miljardbelopp, men att den i princip inte får någon effekt på svartarbete. Senast i raden har tre nationalekonomer skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet, med rubriken ”Skatteverket bör erkänna – hade fel”. I artikeln beskriver nationalekonomerna vilka enorma kostnader den misslyckade lagen medför och att de i sin utredning kommit fram till att den inte fått någon effekt i att minska svart arbetskraft. 

 

Nu har Skatteverket genomfört något de kallar en helhetsvärdering av lagen om personalliggare. Rapporten Skatteverket presenterar visar att lagen inte gett någon positiv effekt på lönesumman som bagerier och andra företag rapporterat in (det vill säga vita löner det betalas skatt på). När inte siffrorna visar det Skatteverket vill tar de matematiker och avancerade statistiska modeller till hjälp och lyckas, tack vare jämförelser med hemliga branscher, till slut komma till slutsatsen att lagen faktiskt har gett effekt – jämfört med de hemliga branscher som de inte kan säga något om. Jag tror inte att någon av oss som deltog på mötet där rapporten presenterades förstod hur de kom fram till sin slutsats, men vi var nog alla imponerade av hur utredaren ansträngde sig!

 

Eftersom Skatteverket gjorde en ”helhetsvärdering” av lagen var jag intresserad av hur de analyserat den administrativa bördan och de extra kostnader lagen innebär för skötsamma företag, och självklart även av hur företagares syn på Skatteverket påverkats. Det visade sig att Skatteverket inte haft kontakt med en enda företagare när de skulle utvärdera lagen om personalliggare. De kan inte heller säga något om hur lagen påverkar konkurrensförhållanden på marknaden, dvs om den gjort det svårare för företag med svart arbetskraft att konkurrera med de skötsamma företagen. Hur lagen påverkat företag var helt enkelt inte intressant!

 

Skatteverkets generaldirektör hävdar att hennes myndighet löpande analyserar lagar och när de kommer fram till att en lag inte fungerar som tänkt ges förslag på förändringar till politiker. Med tanke på den enögda syn Skatteverket visat i sin utredning har jag inte alltför stort hopp om förändring när det gäller lagen om personalliggare. Parallellt med Skatteverket jobbar vi oförtrutet på med att ge riksdagspolitiker input om hur verkligheten fungerar – och de är betydligt mer intresserade och öppna än vad Skatteverket är. Politiker från de flesta partier börjar nu inse att lagen om personalliggare slår fel, även om de inte är beredda att ändra lagen. Än! Vi fortsätter vårt arbete!