Sveriges bagare och konditorer
Tillbaka till nyhetslistan

Varför äter vi saffransbröd till jul?

Vad är saffran egentligen och varför bakar vi på det och äter till jul? Hur kom lussekatten till och hur ska den egentligen se ut? Allt detta och lite till har vi samlat svar på nedan.

SAFFRAN

Saffran odlas i Spanien och andra länder runt östra delen av Medelhavet. Ordet saffran kommer från det arabiska ordet zafran som betyder ”göra gul”.  Saffran har i alla tider haft stor betydelse för människan, främst som krydda men även som läkemedel och för att färga tyger. Redan i tidig bronsålder användes saffran på Kreta och man vet att år 960 e Kr odlades saffran i
Spanien för kommersiellt bruk. Saffran utvinns ur en speciell krokusart (Crocus sativus) och är den i särklass dyraste kryddan - flera tusen kronor per kilo. Men så går det också åt en halv miljon pistillmärken från 150 000 handplockade krokusar för att få ihop ett kilo saffran. Främst används saffran som brödkrydda.

SAFFRANSBRÖD

Det gyllene brödet som bakas till Lucia och jul. Varje landskap bakade förr sitt speciella saffransbröd. Gemensamt för alla dessa bröd med skiftande utseende var att de ansågs ha magisk kraft. Därför sparades bröd från julen till människor och djur (bl a till oxar och hästar) när vårarbetet började. Dylikt bröd kallades även såkakor. Det skulle välsigna skörden, så att man slapp svälta. Förr gav man även barnen saffransbröd som en form av julgåva (julklapp).

LUSSEKATTEN

Svenska mytologer anser att lussekatten är en avbild av den hedniska gudinnan Frejas älsklingskatt. I vikingarna gravlämningar har man funnit offerbröd som tycks stödja denna teori. Man har även funnit bågformade kultbröd som med sin form skildrar solens vandring över himlavalvet, ett tecken på den gamla gudsdyrkans försök att blidka solens makter, då
mörkret var som djupast vid Lucia. Saffransbröd och lussekatten har en tusenårig historia i vårt land. I äldre tid hade man inte råd att baka med saffranskryddan utan kokade upp vatten med socker och saffran, som penslades över de nybakade bullarna.

Det finns ett tjugotal modeller av lussekatter från olika delar av landet. Ett par exempel är den västmanländska kyrkporten eller den enklare modellen broa, som är en symbol för solens vandring. Prästens hår liksom Juloxen kommer från Södermanland. Julgalten skulle bringa lycka åt slakten och kommer från Östergötland. Lindebarnet, även kallat pågen, var ett frukbarhetsbröd från Skåne. Liljan - julkusen är andra varianter av lussebrödet, som förekommer på olika håll i landet. Den holländska ”duyvelskat”, djävulskatten, bakades för att blidka Lucifer - lussepär eller djävulen på årets längsta natt, då mörkrets makter var som mäktigast. När de holländska fartygen anlände till Göteborg hade de med sig sina speciella
lussebröd, vilka fortfarande bakas i samma modell, något som göteborgarna är ensamma om.
Lussekaffet med bullar, musslor och pepparkakor har blivit en tradition på många kontor, industrier och skolor. Doften av detta ger en härlig försmak av den underbara julen!

Sveriges bagare & konditorer AB

Box 55680
102 15 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-762 67 90

Sveriges bagare & konditorer, SBK, är branschorganisationen för landets alla bagerier och konditorier. Vi arbetar sedan år 1900 för att göra det lättare att driva bageri och konditori i Sverige och företräder landets ca 15000 bagare och konditorer. Vi servar främst aktiva bagerier och konditorier. För att säkerställa framtida arbetskraft är vi även aktiva i utbildningsfrågor, så att svenska folket även i framtiden ska kunna njuta av fantastiskt bröd, tårtor, bakelser, semlor och andra goda bakverk som landets alla duktiga bagare och konditorer bakar. Vårt officiella namn är Sveriges bagare & konditorer AB, men vi kallas ofta Bageriförbundet av den äldre generationen.